Det har blivit svårt att älska,
när all kärlek lett till besvikelse
Och compadres
Lever på gränsen till förintelse
Och compadres,
ni trodde man kunde svika kärlek
Oh-oh ooh yeah
Men det kan man inte
Jag vet att du är ledsen
Jag är ledsen med
För allt som är kvar är en dröm om vad kärlek kunde va
Jag läser aldrig Proust igen
För slutet gör för ont i mig
Slutet har just börjat mellan dig och mig...
söndag 31 maj 2009
mors dag
Vi hyllar alla mammor idag. För att dom stått ut med oss under alla jobbiga år. Förstå hur jobbig man var i tonåren. hooo-aaah.
Mamma bjuder mig på mat. Men jag kommer iallafall hit och hyllar henne.
Mamma bjuder mig på mat. Men jag kommer iallafall hit och hyllar henne.
Jag gjorde upp en eld för dig och nu brinner hela skogen.
min filosofi är att vara ute när det är sol och inte sitta inne. MEN.
ibland kan det vara skönt att vara rebell. Och jag har faktiskt balkongdörren öppen.
En annan sak är att jag känner mig på sånt himla bra humör! Jag är på topp liksom och jag ghar varit det hela helgen. Det är fantastiskt magiskt skönt..
Jag vet inte om det beror på vädret eller om det är något annat. Förmodligen en blandning av båda. Det brukar vara så.
Med musik strömmande ur högtalarna lämnar jag datorn för attta itu med det sista av min disk (:
ibland kan det vara skönt att vara rebell. Och jag har faktiskt balkongdörren öppen.
En annan sak är att jag känner mig på sånt himla bra humör! Jag är på topp liksom och jag ghar varit det hela helgen. Det är fantastiskt magiskt skönt..
Jag vet inte om det beror på vädret eller om det är något annat. Förmodligen en blandning av båda. Det brukar vara så.
Med musik strömmande ur högtalarna lämnar jag datorn för attta itu med det sista av min disk (:
fredag 29 maj 2009
brillsnok
Och så var man en glasögonorm igen. Efter sex års vila så har jag tagit fram min alldeles ypperliga talang för att bära glasögon. Gott skulle jag påstå. Absolut.
.
Även vill jag passa på att säga att jag tycker att världen är lite orättvis, varför är det ALDRIG REA på de saker jag vill ha ? Vavava ? Seriöst, jag har sån otur jämt. Och hittar jag något på rea som jag vill ha så är det ju sjklart fel storlek. Men jaja, vissa är född med lite otur.
.
Någon annan som har otur är ju givetvis då min stackars ekonom. Rea eller inte rea så shoppar jag ändå och det gillar inte min ekonom. Men nu har han sagt ifrån. Inga fler onödigs köp, spara dom till nästa månad. Man kan ju liksom inte göra av med allting på en gång. Man måste ju ha att göra även senare. Jaa.
.
Men, que pasa ikväll då ? No sé, pero...
Nej seriöst, jag vet inte riktigt. Hörde att det skulle vara snygga tjejer på tranna ikväll. och hur lockande det än låter med snygga tjejer så är jag inte festdugen till ikväll.. Lite tråkigt. Men utgången sparar jag till imoron så att man har något att se fram emot denna helg. Då ska jag göra Mojitos. MMMMMMMMMMMMMvagott!
pussel.
Köpte ett pussel igår på rusta. Hade så sjukt tråkigt och så är det ju ganska snyggt. Men dock så var det bara 500 bitar så det tog inte så lång tid att lägga det. Men kul var det! Jappjappjapp.
I övrigt händer det ganska mycket men inget som jag hinner eller orkar skriva om just nu. Det får bli sen det. MEN. Idag så hade mina nya brillor kommit. Åh, dom är så snygga. Dessutom så ser jag smart ut i dom, vilket för min del är ganska nytt.. HAHA.
-Bild på dom kommer senare för den som inte ser mig dagligen. (;
Jag mår bättre nu men bilden finns fortfarande i huvudet, något jag kommer att få leva med ett bra tag framöver.
Men jag har iallafall insett nu att vi gjorde allt vi kunde och vi kunde inte göra mer. Han hae redan bestämt sig. Men vetskapen om att vi försökte är viktigt.
tisdag 26 maj 2009
Som en blomma på hösten
Jag känner mig vissen. Inte kry alls.
Illamående, ont i huvudet och yr. Förmodligen bara chocken/stressen som släpper. Har inte sovit överdrivet mycket och hjärnan har gått på högvarv hela tiden sen det hände.
Illamående, ont i huvudet och yr. Förmodligen bara chocken/stressen som släpper. Har inte sovit överdrivet mycket och hjärnan har gått på högvarv hela tiden sen det hände.
Jag är som en blomma på hösten
lite vissen och hängig.
Vilande under vintern
med en stor längtan till sommaren
solen och värmen
Jag välkomnar er med öppna armar
för nu ska jag blomma.
kärt barn har många namn del 3
Jag har fått ännu ett.
Jag pratade med Agda igåroch inte helt ottippat så har jag fått ett nytt smeknamn. Det är givetvis en ny version av orginalet (hönan)
Höny.
Förklaring/översättning:
Det är en blandning mellan honey (som i älskling) och höna
I like you too honey.
Jag gillar dig med Höny.
Jag pratade med Agda igåroch inte helt ottippat så har jag fått ett nytt smeknamn. Det är givetvis en ny version av orginalet (hönan)
Höny.
Förklaring/översättning:
Det är en blandning mellan honey (som i älskling) och höna
I like you too honey.
Jag gillar dig med Höny.
måndag 25 maj 2009
Jag vet inte vad jag ska känna, tycka eller göra. En del av mig vill bara glömma att det någonsin har hänt, att jag inte har sett det. Men jag har sett det och en del av mig vill inte glömma det heller. Av respekt för honom och för mig själv. Det värsta som finns är ignorans.
Samtidigt som jag vet att det alltid finns en historia bakom och ofta finns det två sidor av varje historia så blir jag så himla arg. Jag vet ingenting om den här mannen. Han mådde förmodligen hur dåligt som helst och han hade säkert tänkt på detta en längre tid. Men det är så sjukt jävla egoistiskt att ta livet av sig, men om han nu ska ta livet av sig, måste han hänga sig från sin balkong i ett bostadsområde när det finns barn ute och folk som är ute och som inte kommer undan att se det ?
Det var förmodligen synd om honom men det är så jävla egoistiskt. Han mådde dåligt men vill han att de som ser honom hänga där helt livlös också ska må dåligt ?
Barn som inte förstår vad som händer som springer dit och som springer skrikande därifrån. Jag kan inte förstå det bara! Och hans familj då ? Om han nu hade någon, det vet jag ju inte.
Men när han hänger i ett rep från sin balkong som jag ser från nästan alla mina fönster så har jag rätt att tyckaatt det är jävligt egoistiskt. Men jag tycker synd om honom också, det är två känslor som jag inte får ihop.
Jag vet inte.
Samtidigt som jag vet att det alltid finns en historia bakom och ofta finns det två sidor av varje historia så blir jag så himla arg. Jag vet ingenting om den här mannen. Han mådde förmodligen hur dåligt som helst och han hade säkert tänkt på detta en längre tid. Men det är så sjukt jävla egoistiskt att ta livet av sig, men om han nu ska ta livet av sig, måste han hänga sig från sin balkong i ett bostadsområde när det finns barn ute och folk som är ute och som inte kommer undan att se det ?
Det var förmodligen synd om honom men det är så jävla egoistiskt. Han mådde dåligt men vill han att de som ser honom hänga där helt livlös också ska må dåligt ?
Barn som inte förstår vad som händer som springer dit och som springer skrikande därifrån. Jag kan inte förstå det bara! Och hans familj då ? Om han nu hade någon, det vet jag ju inte.
Men när han hänger i ett rep från sin balkong som jag ser från nästan alla mina fönster så har jag rätt att tyckaatt det är jävligt egoistiskt. Men jag tycker synd om honom också, det är två känslor som jag inte får ihop.
Jag vet inte.
.
Det är så overkligt. Jag har ju sett det förr men bara på film. Det är mycket värre i verkligheten..
Igår, Söndag, satt jag och S och åt mat och när vi ätit klart så säger S att det sitter en man på en balkon på tredje våningen i ett hus mittemot mitt. Han sitter alltså inte på balkongen som vanligt folk utan han sitter på Balkongräcket med benen utanför kanten och gungar fram och tillbaka. Vi ropar till honom att han ska klättra in för det ser ut som om han ska hoppa. Det tar några sekunder för oss att se att han har ett rep hängande på axeln som han har satt fast runt halsen, och han gråter. Har gråter ganska högt och han svarar oss inte.
S tar telefonen och ringer 112 och går ut för att kolla vilken gata och vilket nummer. Jag går ut några sekunder senare. När jag kommer på baksidan av mitt hus så ser jag att han lutar sig över kanten och jag går bakom huset för att inte se det. Men jag hör smällen. Smällen då repet sträcks och slår mot balkongens sida. Av en ren reflex så kollar jag dit. Han hänger i repet vid balkongen på första våningen. Repet var långt och han bröt förmodligen nacken och dog direkt.
Det är så jävla overkligt och obehaglit och otäckt.
Igår, Söndag, satt jag och S och åt mat och när vi ätit klart så säger S att det sitter en man på en balkon på tredje våningen i ett hus mittemot mitt. Han sitter alltså inte på balkongen som vanligt folk utan han sitter på Balkongräcket med benen utanför kanten och gungar fram och tillbaka. Vi ropar till honom att han ska klättra in för det ser ut som om han ska hoppa. Det tar några sekunder för oss att se att han har ett rep hängande på axeln som han har satt fast runt halsen, och han gråter. Har gråter ganska högt och han svarar oss inte.
S tar telefonen och ringer 112 och går ut för att kolla vilken gata och vilket nummer. Jag går ut några sekunder senare. När jag kommer på baksidan av mitt hus så ser jag att han lutar sig över kanten och jag går bakom huset för att inte se det. Men jag hör smällen. Smällen då repet sträcks och slår mot balkongens sida. Av en ren reflex så kollar jag dit. Han hänger i repet vid balkongen på första våningen. Repet var långt och han bröt förmodligen nacken och dog direkt.
Det är så jävla overkligt och obehaglit och otäckt.
söndag 24 maj 2009
C.Hedberg
I'm on your side
It has taken me a long time
It just took me forever to realise that we try too hard
I try to listen
Can you hear me ?
And I listen
You won't hear me
Don't want to listen
Did you hear me ?
I was screaming at the top of my voice
We went too far, too far in our minds
too far in my mind
you didn't know
Can you stop thinking ?
I was thinking about you
thinking about me
I try to listen
Can you hear me ?
And I listen
You won't hear me
Don't want to listen
Did you hear me ?
Can you hear me ?
And I listen
You won't hear me
Don't want to listen
Did you hear me ?
Everything in my mind that still is intact
will soon fall to pieces
But before we destroy everything
and kill each other
Can we just listen ?
IDAG är den stora städardagen!
Idag har jag bestämt att jag inte får någon middag om jag inte städar lägenheten, jag har kommit på det tidigare att det som funkar bäst på mig själv är hot. Hotar jag med att slänga något viktigt eller att jag blir utan mat är det bästa sättet att få mig att göra något.
Men som alla vet så är det ju så sjukt tråkigt att städa. Ja, därav har jag inte gjort det tidigare. Men jag kom på ett sätt att få det till att iallafall bli lite kul. Jag hittade min samling av cdsinglar. Jag hittade inte mindre än trettiosex stycken singlar som jag samlat på mig genom åren.
Det roliga blir att lyssna igenom dom alla medans jag städar :D
Idag har jag bestämt att jag inte får någon middag om jag inte städar lägenheten, jag har kommit på det tidigare att det som funkar bäst på mig själv är hot. Hotar jag med att slänga något viktigt eller att jag blir utan mat är det bästa sättet att få mig att göra något.
Men som alla vet så är det ju så sjukt tråkigt att städa. Ja, därav har jag inte gjort det tidigare. Men jag kom på ett sätt att få det till att iallafall bli lite kul. Jag hittade min samling av cdsinglar. Jag hittade inte mindre än trettiosex stycken singlar som jag samlat på mig genom åren.
Det roliga blir att lyssna igenom dom alla medans jag städar :D
lördag 23 maj 2009
fredag 22 maj 2009
Skruvfull
Oh, Onsdagen kan beskrivas som en trögflytande dimma. Tror jag.
Det började helt casual med att jag umgicks med min syster och hennes kompisar och följde med på nån fest där det visade sig ganska snart (pga den lilla ytan som festen hölls på) att jag var äldst av alla där. YAY. Det var nån av årgång 88 där med men jag vet inte riktigt hur gamla de var i huvudet. Doock får jag ge lite cred till jacob (?) som faktiskt trots att hans favoritsyssla är att fälla gamla damer var en mycket trevlig prick (:
Iallafall det urartade lite på max där vid tiotiden och jag, matilda och frideli åkte en sväng ut till kilafors för att hälsa på i spökhuset, kusligt värre. Dock har jag hört rykten om att de ska göra om det till ett hotell eller vad det nu var. Lite tråkigt om ni frågar mig, man vill väl ha ett spökhus i närheten liksom.. Nån som vet var närmsta spökhus är nu då ? När man tagit bort mitt lokala alltså..
Sen så knatade jag hem för att hämta rosa faran och för er som inte förstått vem det är så är det min Cykel. På väg hem så knatade jag förbi Stefans balkong och där var det fest och jag blev uppbjuden. (: Väl där så lyckades man välta en vattenpipa där jag satt och jag fick kolet i knät vilket resulterade i ett par trasiga leggings och massiva brännsär/köttsår. Dock hade jag inet ont så länge för när det väl bar av till tranan var det lakritsshots och tequila i massor som gällde.
Jag ljuger inte när jag säger att det förmodligen blev uppemot 7-8 stycken.. :D Yay. Man mådde ju som en Skranka dagen efter!
Kom hem och hittade Staken i min säng. Jag väckte henne väldigt humant med att säga "hej staken" Man får ju vara lite försiktig med henne annars kan hon ju bli på sånt dåligt humör :D Men det löste sig och vi kollade på final destination tillsammans och åt lite god mat.
Men trots allt så hade jag en mycket trevlig kväll med trevligt folk, there is hope for lilla staden B ändå (:
Jobb nu!
Det började helt casual med att jag umgicks med min syster och hennes kompisar och följde med på nån fest där det visade sig ganska snart (pga den lilla ytan som festen hölls på) att jag var äldst av alla där. YAY. Det var nån av årgång 88 där med men jag vet inte riktigt hur gamla de var i huvudet. Doock får jag ge lite cred till jacob (?) som faktiskt trots att hans favoritsyssla är att fälla gamla damer var en mycket trevlig prick (:
Iallafall det urartade lite på max där vid tiotiden och jag, matilda och frideli åkte en sväng ut till kilafors för att hälsa på i spökhuset, kusligt värre. Dock har jag hört rykten om att de ska göra om det till ett hotell eller vad det nu var. Lite tråkigt om ni frågar mig, man vill väl ha ett spökhus i närheten liksom.. Nån som vet var närmsta spökhus är nu då ? När man tagit bort mitt lokala alltså..
Sen så knatade jag hem för att hämta rosa faran och för er som inte förstått vem det är så är det min Cykel. På väg hem så knatade jag förbi Stefans balkong och där var det fest och jag blev uppbjuden. (: Väl där så lyckades man välta en vattenpipa där jag satt och jag fick kolet i knät vilket resulterade i ett par trasiga leggings och massiva brännsär/köttsår. Dock hade jag inet ont så länge för när det väl bar av till tranan var det lakritsshots och tequila i massor som gällde.
Jag ljuger inte när jag säger att det förmodligen blev uppemot 7-8 stycken.. :D Yay. Man mådde ju som en Skranka dagen efter!
Kom hem och hittade Staken i min säng. Jag väckte henne väldigt humant med att säga "hej staken" Man får ju vara lite försiktig med henne annars kan hon ju bli på sånt dåligt humör :D Men det löste sig och vi kollade på final destination tillsammans och åt lite god mat.
Men trots allt så hade jag en mycket trevlig kväll med trevligt folk, there is hope for lilla staden B ändå (:
Jobb nu!
Hejhopp
Sitter på jobbet och är allmänt omotiverad, jag tror att det är pga vädret som nyss slog om.
Det var ju så fint imorse men nu är det mulet igen. Ge mig sol!
När ska vädret förstå att jag är en soldyrkande varelse och uppfylla mina önskningar om 30+ graders värme i skuggan och sol vareviga dag ?
Jag vet inte, men kollar man ut genom fönstret så verkar det inte vara snart...
Det var ju så fint imorse men nu är det mulet igen. Ge mig sol!
När ska vädret förstå att jag är en soldyrkande varelse och uppfylla mina önskningar om 30+ graders värme i skuggan och sol vareviga dag ?
Jag vet inte, men kollar man ut genom fönstret så verkar det inte vara snart...
onsdag 20 maj 2009
Oblivion. C.hedberg
You said: Oblivion is something that we must have, that must be.
I said: Why do we have oblivion ? To remember is to fly.
That we flew like birds or were we just clouds?
You said that you forgot, forgot how we were free.
Like clouds. Like birds
I said: I don't want to forget.
I am so afraid of falling.
Afraid of falling and afraid of forgetting.
Forgetting, who I am, who you are.
Afraid to let go.
It was the moment you told me goodbye I held on to the memory
But the memory wasn't you, it wasn't us.
It was just me and I forgot who I was..
I said: Why do we have oblivion ? To remember is to fly.
That we flew like birds or were we just clouds?
You said that you forgot, forgot how we were free.
Like clouds. Like birds
I said: I don't want to forget.
I am so afraid of falling.
Afraid of falling and afraid of forgetting.
Forgetting, who I am, who you are.
Afraid to let go.
It was the moment you told me goodbye I held on to the memory
But the memory wasn't you, it wasn't us.
It was just me and I forgot who I was..
tisdag 19 maj 2009
kärt barn har många namn del 2
YES.
Mitt första sälj.
Ikväll så korkar jag upp en öl och tar den på balkongen.
Eller man kanske inte säger korka upp om öl ?
jag kapsylar upp den iallafall och firar.
Ikväll så korkar jag upp en öl och tar den på balkongen.
Eller man kanske inte säger korka upp om öl ?
jag kapsylar upp den iallafall och firar.
en fånig lista jag gjorde för två år sen.
8 Juni 2007 16:58
2. Klicka på nästa knappen efter varje fråga.
3. Skriv titelnamnet på den låten som spelas som svar på frågan.
4. FUSKA INTE!!!
1. Hur mår du idag? Kent – Sundance kid
2. Kommer du komma långt i livet? Kent - Gravitation
3. Hur ser dina vänner dig? Robbie Williams - shes madonna (hahahahaha)
4. Kommer du gifta dig? Laakso – Someone Somewhere
5. Vad är ditt livs themesong? Kent – Stanna hos mig (que pasa? Aldrig har så många kent-låtar kommit i rad :S)
6. Vad är ditt livs historia? The Knife – Behind the bushes (hmm)
7. Hur är skolan för dig? Eskobar – tumbling down (Haha, kan väl tänkas)
8. Hur kommer imorgon vara? The dandy warhols – we used to be friends (Låter faktiskt skrämmande!)
9. Hur kan du komma framåt i livet? Kent – Din skugga (fan vad deprimerande den här listan är då !)
10. Vad är det bästa med dina vänner? Justin Timberlake – Futuresex lovesounds (HAHAHA)11. Vad finns i lager för nästa vecka? Kent –Kallt kaffe (jaha.. ?)
12. Vilken sång beskriver dig bäst? Hello Saferide – Last bitter song. (jag tror det låter bra )
13. Hur är det med ditt liv? Hello Saferide – The best night of your life (SÅÅ RÄTT!!)
14. Vilken låt ska spelas på din begravning? The prodigy – Hotride (haha, självklart!)
15. Hur ser världen på dig? The Beatles - A hard days night (är det rätt ellerär det rätt ?)
16. Kommer du ha ett lyckligt liv? Cyndi Lauper – Girls just want to have fun (YES!)
17. Vad tycker dina vänner om dig? Håkan Hellström – Gatan fram (okej ?)
18. Har du en mörk och djup hemlighet? Lars Winnerbäck – Varning för ras.
19. Brukar folk i hemlighet fantisera om dig? Kent – Mannen i den vita hatten (16 år senare) (Det ska jag tänka på om 16 år :D)
20. Hur kan jag göra mig själv glad? Blink 182 - Always
21. Kommer jag någonsin ha barn? Hello Saferide – 2006 (nejtack, jag tror det blir max tre) ;)22. Vilken låt beskriver den du är attraherad av? The knife – heartbeats (Inte så tokigt om du frågar mig)
23. Vad skulle du vilja säga till nästa generation? Laakso – Aussie Girl (jaha, det kan man ju klura på)
24. Vad är några tips till mig? Bad cash quartet – big day coming
25. Hur kommer jag bli igenkänd? Kent – elever (suck ?)
26. Vad är min danssång? Christian Walz ft. Fläskkvartetten – stay the same. (mysigt iallafall!)
måndag 18 maj 2009
När blev vi rädda för det vi önskar mest ?
24 September 2008 11:11
Jag tänkte på en sak igår när jag åkte buss hem från jobbet. Det hela började när jag skulle hoppa på bussen då jag insåg att jag gick förbi alla de bra platserna i bussen för att det satt folk där, jag gick och letade en plats där jag fick sitta ifred. alltså, där det inte satt någon bredvid. Jag fick gå nästan längst bak i bussen där det nästan alltid sitter ett gäng svettiga fordonskillar med keps som snusar (OBS!!! fördom. förlåt mina fördommar). Iallafall, jag hittade min plats där längst bak där det inte satt någon redan. Men eftersom det var så många som hoppade på bussen så blev det ju naturligtvis så att jag fick sitta bredvid någon ändå. Iallafall. Det var sen det hände, det som fick mig att reagera. Så fort det hade gått av tillräckligt mång så att det blev två säten lediga (bredvid varandra) så började folk byta plats!. Allt för att slippa sitta bredvid den människan som du inte känner men som du ändå delar buss med varje dag. Allt för att få den ljuvliga ensamheten.
Då tänkte jag på det. Jag kan ju ioförsej bara utgå från mig själv men jag tror inte att jag är ensam om detta. Jag söker ju hela tiden efter närhet, efter trygghet. Det är väl det samhälleet och livet går ut på att man ska bygga upp en tvåsamhet. ensamhet är väl ingenting som de flesta strävar efter ? Ändå så byter man plats på bussen så fort det blir en ledig. Verkligen så gör man allt för atts lippa sitta bredvid någon. Man slipper ignorera den människan.
När ska vi säga hej till grannen på bussen ? när ska vi egentligen sluta leta efter en ensam plats att sitta på när vi ändå åker samma buss ? Jag vet inte. Men jag vet att jag kommer inte vara den som börjar och jag kommer fortfarande inte att vilja sitta bredvid någon. Detta trots att allt jag vill ha är närhet och någon att dela något med.
när stöptes vi i dessa formar och när ska vi bryta mönstret ?
Jag kan med hundra procent säkerhet säga att jag kommer inte att göra det idag. och jag veta tt det är just det beteende som gör oss till detta monster av ensamhet som inte kan göra annat än just det....
LÄNGTA
Jag tänkte på en sak igår när jag åkte buss hem från jobbet. Det hela började när jag skulle hoppa på bussen då jag insåg att jag gick förbi alla de bra platserna i bussen för att det satt folk där, jag gick och letade en plats där jag fick sitta ifred. alltså, där det inte satt någon bredvid. Jag fick gå nästan längst bak i bussen där det nästan alltid sitter ett gäng svettiga fordonskillar med keps som snusar (OBS!!! fördom. förlåt mina fördommar). Iallafall, jag hittade min plats där längst bak där det inte satt någon redan. Men eftersom det var så många som hoppade på bussen så blev det ju naturligtvis så att jag fick sitta bredvid någon ändå. Iallafall. Det var sen det hände, det som fick mig att reagera. Så fort det hade gått av tillräckligt mång så att det blev två säten lediga (bredvid varandra) så började folk byta plats!. Allt för att slippa sitta bredvid den människan som du inte känner men som du ändå delar buss med varje dag. Allt för att få den ljuvliga ensamheten.
Då tänkte jag på det. Jag kan ju ioförsej bara utgå från mig själv men jag tror inte att jag är ensam om detta. Jag söker ju hela tiden efter närhet, efter trygghet. Det är väl det samhälleet och livet går ut på att man ska bygga upp en tvåsamhet. ensamhet är väl ingenting som de flesta strävar efter ? Ändå så byter man plats på bussen så fort det blir en ledig. Verkligen så gör man allt för atts lippa sitta bredvid någon. Man slipper ignorera den människan.
När ska vi säga hej till grannen på bussen ? när ska vi egentligen sluta leta efter en ensam plats att sitta på när vi ändå åker samma buss ? Jag vet inte. Men jag vet att jag kommer inte vara den som börjar och jag kommer fortfarande inte att vilja sitta bredvid någon. Detta trots att allt jag vill ha är närhet och någon att dela något med.
när stöptes vi i dessa formar och när ska vi bryta mönstret ?
Jag kan med hundra procent säkerhet säga att jag kommer inte att göra det idag. och jag veta tt det är just det beteende som gör oss till detta monster av ensamhet som inte kan göra annat än just det....
LÄNGTA
En rannsakan
Eftersom jag har bytt nu. Alltså sida att skriva på, vet förresten inte riktigt varför jag gjorde det, men jag antar att det är skönt med förändring i tillvaron lite då och då. Men jag tänkte då att jag kan ju publicera några gamla inlägg här som jag gillar. Mina favoriter liksom.
det kommer att komma några sådana lite då och då :)
det kommer att komma några sådana lite då och då :)
en ilande hunger
Den skriker efter mat nu. Min hunger alltså.
Just den här sekunden var det mat som gällde, undrar vad som krävs härnäst ?
så många olika känslor som river och sliter och vill komma upp till ytan, man får välja noga vilka man betar av först. Jag väljer hungern.
Just den här sekunden var det mat som gällde, undrar vad som krävs härnäst ?
så många olika känslor som river och sliter och vill komma upp till ytan, man får välja noga vilka man betar av först. Jag väljer hungern.
Mina frågor
Alla har så många frågor om vad, vem, hur, varför, när, vilka.. Men vem, har svaren ?
Man kan ändå inte svara för någon annan än sig själv och när man ställer en fråga är det bäst att försöka hitta svaret annars ger inte frågan någonting. Den studsar ut som ett eko i en dal och försvinner tillslut och ditt huvud fylls med en massa tankar och frågor. Men försök för guds skull inte för mycket.
Det finns några citat som passar in så bra på så många. På alla skulle jag vilja påstå. Citat som har fastnat i mitt huvud och som jag bär med mig och som jag ger utrymme i mina egna tankar.
Som har följt mig sen gymnasiet. Hjalmar Söderberg visste nog hur rätt han skulle ha när han skrev Doktor glas, de som inte läst den borde göra det.
"Man vill bli älskad,
i brist därpå beundrad,
i brist därpå fruktad,
i brist därpå avskydd och föraktad.
Man vill ingiva människorna någon slags känsla.
Själen ryser för tomrummet och vill kontakt till vad pris som helst"
Och det citat som jag har gett flest tankar.
"Liv, jag förstår dig inte. Men jag säger inte att det är ditt fel. Jag håller det för mera troligt att jag är en vanartig son än att du är en ovärdig mor.
Och det har till sist börjat gå upp för mig som en aning: det är kanske icke meningen att man skall förstå livet. Allt detta raseri att förklara och förstå, all denna sanningsjakt är kanske en avväg. Vi välsigna solen, därför att vi leva just på det avstånd ifrån den som är oss nyttigt. Några millioner mil närmare eller längre bort, och vi skulle förbrinna eller förfrysa. Om det nu vore med sanningen som med solen?
Den gamla finska myten säger: den som ser guds ansikte måste dö.
Och Ödipus. Han löste sfinxens gåta och blev den eländigaste bland människor.
Icke gissa gåtor! Icke fråga! Icke tänka!
Tanken är en syra som fräter. Du tänker i början, att den blott skall fräta på det som är murket och sjukt och som skall bort. Men tanken tänker inte så: den fräter blint. Den börjar med det rov som du helst och gladast kastar åt honom, men du skall inte tro att det mättar honom. Han slutar inte förrän han gnagt sönder det sista du har kärt.
Jag borde kanske inte ha tänkt så mycket; jag borde hellre ha fortsatt mina studier. "Vetenskaperna äro nyttiga därigenom att de hindra människan från att tänka." Det är en vetenskapsman, som har sagt det. Jag borde kanske också ha levat livet, som det heter, eller "levat lusen", som det också heter. Jag borde ha åkt på skidor och sparkat fotboll och levat friskt och muntert med kvinnor och vänner. Jag borde ha gift mig och satt barn i världen: borde ha gjort mig plikter. Sådant blir hållhakar och stöd. Det är kanske också dumt, att jag inte har kastat mig i politiken och uppträtt på valmöten. Också fosterlandet har krav på oss. nå, det kan jag kanske hinna med ännu...
Första budet: du skall icke förstå för mycket.
Men den som förstår det budet, han - har redan förstått för mycket.
Jag yrar, det går i cirkel för mig.
Från mörker till mörker."
Det är så rätt och så korrekt att jag blir mörkrädd.
Den som har förståt det första budet har redan förstått för mycket.
Så vad gör vi med alla dessa frågor som vi bär på ?
Vi söker ett svar som passar oss och blir nöjde med det för om vi inte skulle nöja oss så kommer vi att gå runt och vara missnöjda och förvirrade. Förvirrad är ett starkt ord men det är så som jag känner iallafall.
Min slutsats är väl egentligen att hitta det svar som passar in på ditt liv och på frågan du ställde. Man behöver inte ha så höga krav på svaren man hittar, det kan vara så enkelt som att ett plus ett är två. Man behöver inte alltid leta det mest komplexa svaret bara för att frågan är svår.
Man kan ändå inte svara för någon annan än sig själv och när man ställer en fråga är det bäst att försöka hitta svaret annars ger inte frågan någonting. Den studsar ut som ett eko i en dal och försvinner tillslut och ditt huvud fylls med en massa tankar och frågor. Men försök för guds skull inte för mycket.
Det finns några citat som passar in så bra på så många. På alla skulle jag vilja påstå. Citat som har fastnat i mitt huvud och som jag bär med mig och som jag ger utrymme i mina egna tankar.
Som har följt mig sen gymnasiet. Hjalmar Söderberg visste nog hur rätt han skulle ha när han skrev Doktor glas, de som inte läst den borde göra det.
"Man vill bli älskad,
i brist därpå beundrad,
i brist därpå fruktad,
i brist därpå avskydd och föraktad.
Man vill ingiva människorna någon slags känsla.
Själen ryser för tomrummet och vill kontakt till vad pris som helst"
Och det citat som jag har gett flest tankar.
"Liv, jag förstår dig inte. Men jag säger inte att det är ditt fel. Jag håller det för mera troligt att jag är en vanartig son än att du är en ovärdig mor.
Och det har till sist börjat gå upp för mig som en aning: det är kanske icke meningen att man skall förstå livet. Allt detta raseri att förklara och förstå, all denna sanningsjakt är kanske en avväg. Vi välsigna solen, därför att vi leva just på det avstånd ifrån den som är oss nyttigt. Några millioner mil närmare eller längre bort, och vi skulle förbrinna eller förfrysa. Om det nu vore med sanningen som med solen?
Den gamla finska myten säger: den som ser guds ansikte måste dö.
Och Ödipus. Han löste sfinxens gåta och blev den eländigaste bland människor.
Icke gissa gåtor! Icke fråga! Icke tänka!
Tanken är en syra som fräter. Du tänker i början, att den blott skall fräta på det som är murket och sjukt och som skall bort. Men tanken tänker inte så: den fräter blint. Den börjar med det rov som du helst och gladast kastar åt honom, men du skall inte tro att det mättar honom. Han slutar inte förrän han gnagt sönder det sista du har kärt.
Jag borde kanske inte ha tänkt så mycket; jag borde hellre ha fortsatt mina studier. "Vetenskaperna äro nyttiga därigenom att de hindra människan från att tänka." Det är en vetenskapsman, som har sagt det. Jag borde kanske också ha levat livet, som det heter, eller "levat lusen", som det också heter. Jag borde ha åkt på skidor och sparkat fotboll och levat friskt och muntert med kvinnor och vänner. Jag borde ha gift mig och satt barn i världen: borde ha gjort mig plikter. Sådant blir hållhakar och stöd. Det är kanske också dumt, att jag inte har kastat mig i politiken och uppträtt på valmöten. Också fosterlandet har krav på oss. nå, det kan jag kanske hinna med ännu...
Första budet: du skall icke förstå för mycket.
Men den som förstår det budet, han - har redan förstått för mycket.
Jag yrar, det går i cirkel för mig.
Från mörker till mörker."
Det är så rätt och så korrekt att jag blir mörkrädd.
Den som har förståt det första budet har redan förstått för mycket.
Så vad gör vi med alla dessa frågor som vi bär på ?
Vi söker ett svar som passar oss och blir nöjde med det för om vi inte skulle nöja oss så kommer vi att gå runt och vara missnöjda och förvirrade. Förvirrad är ett starkt ord men det är så som jag känner iallafall.
Min slutsats är väl egentligen att hitta det svar som passar in på ditt liv och på frågan du ställde. Man behöver inte ha så höga krav på svaren man hittar, det kan vara så enkelt som att ett plus ett är två. Man behöver inte alltid leta det mest komplexa svaret bara för att frågan är svår.
När allting vände
När vi sa gå och egentligen menade kom.
och ingen förstod.
Det var den dagen vi insåg att vi inte var odödliga.
Det var den dagen då regnet kom och vi förstod att det var vatten
och det var då vi var tvugna att kliva in i den riktiga världen,
den utan skydd. Den där vi köper våra egna paraplyn.
Men varför tror alla att just deras övergång är så olik alla andras ?
Det är en sak som jag har undrat över. Hur många har inte varit tvugna att ta steget ut.
Att släppa taget om mammas hand.
Att ta steget ut från vår trygga gren och pröva vingarna.
ALLA.
Men ändå, den dagen då man inser att man inet är odödlig och där handling får konsekvenser.
Det är den dagen vi börjar dö.
och ingen förstod.
Det var den dagen vi insåg att vi inte var odödliga.
Det var den dagen då regnet kom och vi förstod att det var vatten
och det var då vi var tvugna att kliva in i den riktiga världen,
den utan skydd. Den där vi köper våra egna paraplyn.
Men varför tror alla att just deras övergång är så olik alla andras ?
Det är en sak som jag har undrat över. Hur många har inte varit tvugna att ta steget ut.
Att släppa taget om mammas hand.
Att ta steget ut från vår trygga gren och pröva vingarna.
ALLA.
Men ändå, den dagen då man inser att man inet är odödlig och där handling får konsekvenser.
Det är den dagen vi börjar dö.
Så, vad ska vi hitta på ?
Ja, det är den stora frågan.
När allt inte går som vi vill och när det vi vill verkar ouppnåeligt. Vad ska vi göra då?
När jag inte säljer fastän att jag vill så mycket vad ska jag göra då ?
Javisst, trägen vinner men vad tusan. Man kan ju inte vara trägen hur länge som helst!
Nog om det, det kommer jag vet att det kommer.
Men det är så otroligt mycket tankar som snurrar i mitt huvud just nu.
Så många frågor och så stor förvirring i mitt huvud just nu.
Vad vill jag ?
Varför händer allting nu ?
Ah, så många att jag inet orkar skriva dom alla här på en gång.
Men jag ska skriva dom och jag ska beta av dom, jag tror att det behövs. Inte för någon annans skull men för min egen skull så att jag inet blir helt galen..
Lite galen funkar ju alltid men heltokig vill jag inte bli.
Jag vill inet sluta som den där gamla tanten Caroline på hemmet som sitter och pratar med sig själv om sin ungdom som hon i en total förvirring glömde bort att leva i. Nej, visst kan det vara kul att vara den roliga tanten som alla gillar. Men det är inte riktigt min grej att vara apan i buren (:
Nu ska jag gå hem i regnvädret.
Se upp för rosa faran säger jag bara!
När allt inte går som vi vill och när det vi vill verkar ouppnåeligt. Vad ska vi göra då?
När jag inte säljer fastän att jag vill så mycket vad ska jag göra då ?
Javisst, trägen vinner men vad tusan. Man kan ju inte vara trägen hur länge som helst!
Nog om det, det kommer jag vet att det kommer.
Men det är så otroligt mycket tankar som snurrar i mitt huvud just nu.
Så många frågor och så stor förvirring i mitt huvud just nu.
Vad vill jag ?
Varför händer allting nu ?
Ah, så många att jag inet orkar skriva dom alla här på en gång.
Men jag ska skriva dom och jag ska beta av dom, jag tror att det behövs. Inte för någon annans skull men för min egen skull så att jag inet blir helt galen..
Lite galen funkar ju alltid men heltokig vill jag inte bli.
Jag vill inet sluta som den där gamla tanten Caroline på hemmet som sitter och pratar med sig själv om sin ungdom som hon i en total förvirring glömde bort att leva i. Nej, visst kan det vara kul att vara den roliga tanten som alla gillar. Men det är inte riktigt min grej att vara apan i buren (:
Nu ska jag gå hem i regnvädret.
Se upp för rosa faran säger jag bara!
söndag 17 maj 2009
c.hedberg
När vi låg i dunklet så kunde jag se dig
Det var dig jag såg men varför är vi så långt ifrån varandra ?
Jag är tvungen att gnida sömnen ur mina ögon.
Det var dig jag såg, när du låg på andra sidan
Jag kände hur kärleken grep tag om mitt hjärta
Det var din kärlek som band mig, det var din kärlek som fick mig ända hit.
Ända hit och band mig till dig.
Nu ligger du på andra sidan muren och jag kan inte nå dina läppar.
Det enda jag vill är att få vara nära.
Det enda jag kunde göra var att se dig genom det hål som givits mig.
Det var dig jag såg och det var dig jag ville vara nära.
Jag funderade ett slag över varför vi är så långt borta.
Varför muren är i vägen, varför jag inte kan hålla dig.
Men det var dig jag såg, du såg på mig och jag kände att du tänkte samma sak.
Tillsammans rev vi muren, tillsammans så blev vi starka.
Tillsammans blev vi EN.
Det var dig jag såg men varför är vi så långt ifrån varandra ?
Jag är tvungen att gnida sömnen ur mina ögon.
Det var dig jag såg, när du låg på andra sidan
Jag kände hur kärleken grep tag om mitt hjärta
Det var din kärlek som band mig, det var din kärlek som fick mig ända hit.
Ända hit och band mig till dig.
Nu ligger du på andra sidan muren och jag kan inte nå dina läppar.
Det enda jag vill är att få vara nära.
Det enda jag kunde göra var att se dig genom det hål som givits mig.
Det var dig jag såg och det var dig jag ville vara nära.
Jag funderade ett slag över varför vi är så långt borta.
Varför muren är i vägen, varför jag inte kan hålla dig.
Men det var dig jag såg, du såg på mig och jag kände att du tänkte samma sak.
Tillsammans rev vi muren, tillsammans så blev vi starka.
Tillsammans blev vi EN.
Det var en sån dag.
En sån dag där ingenting kan gå fel. En sån dag som idag.
En sån dag som idag så kan ingenting gå fel. Det är den bästa känslan som finns när man vaknar och är på ett strålande magiskt humör. Fast ändå, jag kan inte låta bli att fundera på Varför jag är på så bra humör.
Kanske är det vetskapen om att solen snart ska få lysa i mitt ansikte och få det att krusa ihop sig för att ljuset är för starkt ? Eller kanske är det för att just nu känns det som om allt går min väg..
Jag vet inte, men jag vet att jag vill fortsätta att vakna på det här sättet. Det borde alla få göra.
Gick upp, drog upp alla persienner och öppnade balkongdörren, in till köket och hämtade lite fil och müsli, kopplade min iPod till högtalarna och tryckte på play, gick ut på balkongen och började läsa min systers kvarglömda cosmopolitan och åt fil.
Det är sånna stunder som gör livet värt att leva.
Nu ska jag koppla ur iPoden och ta den med mig ut på en promenad.
För idag är jag oövervinnerlig, idag är en magisk dag, idag är en dag som alla andra fast lite bättre. Idag är en dag som man inte kan göra annat än att älska. Kanske var det för att jag vaknade upp i rena sängkläder och ett dammsuget golv.. Förmodligen inte.
Nu väntar naturen på mig.
En sån dag som idag så kan ingenting gå fel. Det är den bästa känslan som finns när man vaknar och är på ett strålande magiskt humör. Fast ändå, jag kan inte låta bli att fundera på Varför jag är på så bra humör.
Kanske är det vetskapen om att solen snart ska få lysa i mitt ansikte och få det att krusa ihop sig för att ljuset är för starkt ? Eller kanske är det för att just nu känns det som om allt går min väg..
Jag vet inte, men jag vet att jag vill fortsätta att vakna på det här sättet. Det borde alla få göra.
Gick upp, drog upp alla persienner och öppnade balkongdörren, in till köket och hämtade lite fil och müsli, kopplade min iPod till högtalarna och tryckte på play, gick ut på balkongen och började läsa min systers kvarglömda cosmopolitan och åt fil.
Det är sånna stunder som gör livet värt att leva.
Nu ska jag koppla ur iPoden och ta den med mig ut på en promenad.
För idag är jag oövervinnerlig, idag är en magisk dag, idag är en dag som alla andra fast lite bättre. Idag är en dag som man inte kan göra annat än att älska. Kanske var det för att jag vaknade upp i rena sängkläder och ett dammsuget golv.. Förmodligen inte.
Nu väntar naturen på mig.
lördag 9 maj 2009
Kärt barn har många namn
PP, TT, Hönan, Chicky, chicky mcbwaap, chicky slut, macbook, för att bara nämna några.
lördag 2 maj 2009
Prenumerera på:
Kommentarer (Atom)